Steamer eller strykjärn: vilket ska du välja?

Vad är skillnaden mellan steamer och strykjärn?

Ett strykjärn pressar tyget mot en strykbräda med en het sula och tar hjälp av ånga. En steamer blåser ånga genom ett plagg som hänger fritt, och fibrerna rätar ut sig av fukt och värme utan tryck. Strykjärnet ger slätare resultat och skarpa veck, steamern är snabbare att plocka fram och skonsammare mot tunna material.

Skillnaden syns också i siffrorna. Philips 3000 Series STH3010 ger 20 gram ånga i minuten och 7000 Series STH7060 28 g/min, medan ångstrykjärnet Philips 7000 Series DST7030 ger 50 g/min och en ångpuff på 250 gram. En steamer har alltså mindre ånga och nästan ingen pressande yta, och kompenserar med att du kan hålla plagget sträckt med den fria handen.

En steamer blir varm fort. STH7060 är klar på ungefär 30 sekunder enligt Philips, och den behöver ingen bräda. Därför används den ofta till plagg som redan är rena men skrynkliga efter en dag i väskan eller en natt på stolsryggen.

När räcker det med en steamer?

När plaggen hänger och vecken är mjuka: trikå, viskos, blusar, klänningar, kavajer, kostymbyxor mellan pressningarna, gardiner och duktyger på stången. Där gör ångan jobbet utan att sulan blankslipar tyget eller lämnar märken. Det gäller också plagg med tryck, paljetter eller detaljer som inte ska ha en het yta mot sig.

Välj en steamer om du vill ha en snabb och skonsam lösning för ömtåliga plagg.

Gardiner är ett bra exempel på vad steamern är bra på. Att ta ner två längder, stryka dem på en bräda och hänga upp dem igen tar en halvtimme. Med en steamer går du längs stången på några minuter, uppifrån och ner.

Steamern är också den enda av de två som fungerar på resan. Flera modeller har hopfällbart handtag och en vattentank på runt en deciliter, vilket räcker till ett par skjortor eller en kavaj.

När behöver du ett strykjärn?

När tyget är tätt och vecken sitter djupt, som i bomullsskjortor, linne och lakan, och när du vill ha pressveck i byxor eller en skarp krage. Ånga utan tryck mjukar upp fibrerna men pressar dem inte platta, så en skjorta i fast poplin blir ofta halvslät med bara en steamer.

Det är också strykjärnet som klarar mängd. Ett ångstrykjärn mot en bräda kommer åt kragen, manschetterna och ärmarnas sömmar, där steamern har svårt att få tryck, och ångpuffen på 200 till 250 gram hos modeller som Philips DST7030 tar de djupaste vecken i ett linnelakan.

Nackdelen är tiden runt omkring: fram med brädan, vänta på värmen, tillbaka in i garderoben. För den som stryker en gång i veckan spelar det mindre roll. För den som bara vill släta till en blus på morgonen är det skälet att många köper en steamer som komplement.

Ångstation: ett tredje alternativ

En ångstation är ett strykjärn kopplat till en separat vattentank som bygger upp tryck. Den ger mycket mer ånga än ett vanligt ångstrykjärn, och därför går det fortare med stora tvättar. Philips PerfectCare 7000 PSG7030 ger till exempel 120 g/min, en ångpuff på upp till 600 gram och ett tryck på högst 8 bar.

Den passar dig som stryker mycket: en familj med skjortor till jobbet, lakan och dukar. PSG7030 har dessutom Philips OptimalTEMP, som enligt Philips gör att du inte behöver ändra temperaturen mellan tygerna. Det sparar tid när högen är blandad.

Priset för det är storlek och vikt. Tanken tar plats på brädan och i städskåpet, och den behöver avkalkas enligt tillverkarens schema. För den som stryker en eller två skjortor i veckan är det sällan värt det.

Vad säger tvättrådet om ånga?

Strykjärnssymbolen på tvättlappen säger högsta temperatur för sulan: en punkt betyder 110 °C, två punkter 150 °C och tre punkter 200 °C. GINETEX, organisationen bakom symbolerna, anger för en punkt att ångstrykning kan ge bestående skador. Ett överkorsat strykjärn betyder att plagget inte ska strykas alls.

Symbol	Högsta temperatur	Ånga
Strykjärn med en punkt	110 °C	Kan ge bestående skador
Strykjärn med två punkter	150 °C	Normalt
Strykjärn med tre punkter	200 °C	Normalt
Överkorsat strykjärn	Stryk inte	Ingen behandling med strykjärn

Källa: GINETEX, nyhetsbrev 03-2011 om skötselsymbolerna (ISO 3758).

Philips beskriver flera av sina handhållna steamers som säkra på alla strykbara material, men tvättrådet på plagget går före tillverkarens löfte. Står det en punkt, börja på insidan av en söm, håll munstycket en bit från tyget och se efter om ytan blivit blank eller krusig innan du fortsätter.

Så väljer du utifrån garderoben

Räkna plaggen du faktiskt slätar en vanlig vecka. Är det mest trikå, klänningar och kavajer räcker en steamer. Är det två eller fler bomullsskjortor ska du ha ett strykjärn. Stryker du lakan och en hel familjs tvätt är en ångstation värd sin plats. Många hushåll har både en steamer och ett strykjärn.

• Främst steamer: trikå, viskos, siden som tål ånga, kavajer, gardiner, resor.
• Främst strykjärn: bomullsskjortor, linne, pressveck, lakan och dukar i mindre mängd.
• Ångstation: stora mängder, varje vecka.

Kombinationen är vanligare än man tror. Steamern hänger på kroken i hallen och används varje morgon, strykjärnet tas fram på söndagen till veckans skjortor. Jämförelserna av steamers och strykjärn och ångstationer visar vilka modeller som ger mest ånga för vikten.

Vanliga frågor

Kan man använda steamer istället för strykjärn?

För det mesta i en vanlig garderob, ja: trikå, blusar, klänningar, kavajer och gardiner blir släta på galgen. Men en steamer pressar inte tyget, så den ger inga skarpa pressveck och blir sällan lika slät på en skjorta i fast bomull eller linne som ett strykjärn mot en bräda.

Vad är skillnaden på strykjärn och steamer?

Strykjärnet värmer tyget med en het sula och pressar det mot strykbrädan, med ånga som hjälp. Steamern har ingen pressyta att tala om: den blåser ånga genom plagget som hänger fritt, och fibrerna slätas ut av fukt och värme. Ett ångstrykjärn ger också betydligt mer ånga, till exempel 50 g/min mot runt 20 till 30 g/min för en handhållen steamer.

Är det värt att köpa en steamer?

Om du mest fräschar upp plagg som redan är rena, stryker sällan eller har ömtåliga material är den värd det: den är varm på cirka 30 sekunder och kräver ingen bräda. Stryker du skjortor varje vecka är ett strykjärn eller en ångstation fortfarande det effektivaste valet, och då blir steamern ett komplement.

Kan jag ånga kläder istället för att stryka dem?

Ja, så länge tvättrådet tillåter ånga. Står det en punkt i strykjärnssymbolen, alltså högst 110 grader, varnar GINETEX för att ångstrykning kan ge bestående skador. Testa då på en dold söm först, eller låt bli. Ett överkorsat strykjärn betyder att plagget inte ska strykas alls.